I skuggan av fyrars sken 3

 När jag körde till fiskarstugan var det mycket funderingar i mitt huvud, vilka var dom, var kom dom ifrån, vad hade som mål, hur mycket av vårt land eller vår planet hade dom tagit över ? Varför hade ingen varnat ? Dom måste ha kommit till vårt land först, detta måste vara början.
Jag kom till fiskstugan, lastade in mina saker. Parkerade bilen så den inte syntes , det var bra om ingen upptäckte att jag var här , att ingen blev nyfiken på varför jag här.
Det fanns ett litet bensin drivet strömförsörjning, vilket skulle rädda mig från att bli utan ström till dator, för nu måste jag leta på internet efter förklaring till vad som händer, någon annan måste ha bli utsatt för det jag varit med om..
Redan när jag kollade in nyheterna fick jag en påminnelse om dess närvaro och att dom hade spritt sig. På nyheterna uppmanade myndigheterna oss medborgare att vara inne om vi inte var tvungna att gå ut. Dom sa att det förekom risk för förgiftning för ett tåg hade spårat ut som transporterade giftigt avfall, 
Jag började söka på internet, gick in i olika forum , googlade på allt som kunde relateras till invasion. Plötsligt fick jag höra ett gnisslande, flera stönande , jag släckte allt ljus och drog undan rullgardinen och tittade ut, jag stannande upp i allt, utanför stugan bara några meter gick människor ihopkedjade på rad och föstes fram med hjälp av stavar som varelserna slog på människorna med, som verkade utstråla smärta, varje gång en stav träffande människa skrek hen högt. Varelserna såg ut som människor, men var smalare, huden liksom glänste och dom såg ganska uttråkade ut. Det var tusentals människor. Jag stod som frusen till is, hoppades att ingen skulle se mig.
Till slut kom jag in på en sida på nätet där jag träffade en person som hade varit med om samma sak som mig, Vi pratade en stund och bestämde sedan att vi skulle träffas. Jag ville helst inte avslöja min gömställe så jag föreslog att vi skulle träffas på stan trotts myndigheterna uppmaning till medborgarna att vara hemma. Vi beslöt att vi träffas nästa dag.
Innan jag skulle lägga mig såg jag på nyhterna och dom varanade för en farlig person som kunde vara våldsam och såg någon personen ifråga skulle man undvika kontakt utan larma myndigheterna. Personen på bilden var jag. 

Fortsättning följer