Nisse

Det här är en fortsättning på en tidigare blogg    Försättning på Resa till Mars med kraschat UFO i lasten När vi öppnade det kraschade ufot fick vi världens chock för utomjordingarna såg ut som människor och ufots design och form språk såg ut som om den var skapat av människor. Men det var ju omöjligt. Skulle det ha kunnat komma från framtiden eller otroliga tanke , från en tidigare civilisation på jorden som dött ut, vi hoppades att vi skulle hitta någon levande varelse. Vi befann oss i det som såg ut som kommandocentralen, det satt människor eller vad det var för varelser i olika stolar och dom verkade livlösa.  Plötsligt började lampor blinka på en vägg och en dörr öppnas till ett att annat utrymme, sen händer inget, vi närmar oss dörren med försiktighet, ska vi våga gå in, vad finns i rummet. Så hör vi ljud, tal, människoröster och en människoliknande varelse uppenbarar sig i dörröppningen och hon verkar vara lika förvånad som vi, det ser hur ut som en hon. Hon öppnar munnen och t

Pang  Pang Kylan var total Jag låg alldeles still Allt var ljust men det fanns inget att se annat än ljus Var var jag jag hade lagt mig kvällen innan och somnat och nu hade jag vaknat av två smällar och det var kallt och ljust. Jag försökte röra mig men det gick inte. Jag kände kroppen och ändå inte.

 Ute och går sent en kväll, natten ligger mörk över staden, trånga gator , gamla hus. - psst  jag hör en röst , jag vänder mig om, men ser ingen. - du kan inte se mig. men jag finns i ditt medvetande, jag behöver din hjälp, om du går in genom den öppna dörren till höger i det bruna huset och går upp för trappan en våning och går in genom dörren där det står Svensson. Jag vill bara rusa där ifrån. känner oro krypa i nacken, men något drar jag mig in i huset. Ljuset funkar inte , när jag kommer upp för trappan , så står det Svensson på första dörren och jag öppnar den och går in i lägenheten , jag ser inte någon , men rösten i mitt medvetande säger , jag är här , jag är här. Jag går i en lång korridor och försöker öppna varje dörr, men dom är låsta, utom den sista. Jag öppnar den , i rummet finns ett skåp ett skrivbord en bokhylla och en spegel. jag går in i rummet , jag hör hur dörren stängs. Jag vänder mig om och möts av en kvinna som ser ut som Marilyn Monroe, hon har en stor kniv i h

 Jag är på jobbet och målar i trappuppgångar i hyreshus och vi har fått lov att ställa in vår färg i elrummen , där strömmen fördelas till lägenheterna. I ett av elrummen sitter en gammaldags telefon, med direktlinje den har alltså ingen nummerkiva och jag undrade så varför den var monterad där. Jag har aldrig tidigare sett en telefon i något elrum. Jag tänkte det måste varit något från förr, men kunde inte låta bli och ta upp luren och lyssna och jag önskar idag att jag bara hade gått förbi och struntat i allt. För jag hörde en massa röster och dom var inte alls mänskliga, först hörde jag bara brus. men sen kunde jag urskilja röster eller läten och jag vet inte om dom kunde höra mig, men det var som dom stannade upp i sitt samtal och lyssnade. Jag hängde på luren och gick ut i trappan och började måla, men jag fick snart avbryta, för hela tiden kom det personer som gick förbli och grymtade . det var som dom inte var mänskliga och en som gick riktigt nära , ur hens grymtande kunde jag

Jag var på väg till spårvagnshållplatsen. Jag visste inte om sista vagnen gått. Det var kallt och fullmåne, men ingen snö. Det var is överallt och detvar halt och det hängde frusna vattendroppar. När jag kom fram till spårvagnshållplatsen så såg jag vagnen komma och jag var glad att slippa gå hem och få komma in i värmen. På hållplatsen stod även en annan person, liten och nätt och liksom svävade över asfalten. När jag skulle gå på spårvagnen var det som om hon försvann. Jag var glad att komma in värmen. Precis när jag hade satt mig och spårvagnen hade kommit igång var det som om något stack mig halsen. Först såg jag en skugga bredvid mig, men när jag vände mig dit var det ingen där och sen var det som om något stack mig i halsen och jag blev alldeles matt och trött, men jag måste inbillat mig. Vad skulle sticka mig en vinterdag i Sverige,  När jag kom hem la jag mig för att sova, jag var fortfarande matt och trött, måste ha fått någon influensa tänkte jag.  Jag vankade senare och behö

 Jag hör hur brevlådan slår tillbaka i dörren och på hallmattan ligger ett svart brev utan avsändare. Jag öppnar det och det börjar med Grattis du har vunnit högsta vinsten, Vad är det tänker jag, jag spelar inte ju inte på något. Nästa sekund senare ringer det på dörren och när jag öppnar dörren möts jag av en person klädd helt i svart och säger grattis du har vunnit högsta vinsten , skriv under här, lite omtumlad skriver jag under, personen ställer en svart låda på golvet och säger grattis igen och sen går hen ut och stänger min dörr. Jag tittar på lådan vad är detta, jag hör hur det knackar i den och den öppnar sig och ut kommer en liten gubbe helt klädd i svart. Han säger grattis du har vunnit högsta vinsten och jag kommer vara din ciceron. Kom nu hoppa in lådan så går vi , men jag måste klä mig och 'äta frukost. Men du är ju klädd, jag tittade i spegeln och såg att jag var klädd, du behöver ingen mat, han slog mig på magen, kom nu . han hoppade ner i kartongen och försvann, ja

 Sprak ur högtalarna , högsta volym. Lystring, alfa order gäller, tryck på alfa knappen. Lystring , alfa order gäller, tryck på alfa knappen. Alla enheter måste återvända hem nu innan katastrof, Sen kommer det vara försent för alltid. Vi har nu upptäckt den felande länken varför livet förändras på jorden och vi kan inget göra föra att rädda planeten som vi hade hoppats på när vi hade lärt oss att göra tidsresor. Alla enheter måste nu återvända hem, tryck på alfa knappen som ställer in koordinaterna till vår tid.  Vad som verkar vara en liten budbil med ett torkarblad helt knäppt monterat på en bakparti där det normalt sitter en glasruta och helt logiskt sitter torkare, ser det lite konstigt ut när det inte ser ut som glas utan som plåt, men det är bara kamouflage, så ingen skall kunna se in bilen som egentligen är tidsmaskin från framtiden. Och det är helt förklarligt varför någon vaken person tar en bild och undrar varför bilen har torkarare fast rutan är av plåt och lägger undrande u

Jag sitter skönt och njuter av solen, solen dränker mig i värme, en av dom första varma vårdagarna.  - Vad tänker du på ? Jag rycker till eftersom jag trodde jag var ensam. Jag öppnar ögonen och tittar mig runt men kan inte se någon. Jag känner lite obehag och funderar om jag skall gå hem. - Jag är inte säker på att du skulle uppskatta att se mig, därför håller jag mig dold, vad tänker på ? Vad längtar du efter, alla längtar efter något, jag längtar efter en vän, efter att ha levt ensam i flera hundra år. Någon som jag lita på , någon som jag kan umgås med som kan ge mig värme och trygghet. -Ja tror du tänker på den där flickan som du tittade på. Du kan få henne av mig, Jag kan stoppa upp henne och så kan hon alltid vara tillsammans med dig och hon kan le sitt glittriga leende mot dig. Jag har en massa uppstoppade människor hemma, dom åldras inte som jag, dom är alltid lika vackra att se på och dom klagar inte på något utan ler bara mot mig varje dag. Men med dig skulle det bli annorlu

Blip, blip. Vad var det för ljud ? Det lät inte som mina mobiler, det var väl inget. Blip, blip Ljudet återkom, Jag gick ut i köket och jag hörde blippandet igen, ljudet var lika stark som innan, betydde det något, jag kunde inte lokalisera ljudet. Jag tänkte det måste komma utifrån. Blipp, blipp, blipp, nu var det fler blippar, ljudet var lite snabbare.  Jag försökte tänka, kunde jag ha någon någon pryl jag inte tänkte på. Blipp, blipp, blipp, blipp. Vad är detta ? Jag lyfte blicken och tittade ut i rummet och allt var suddigt. Vad händer? Håller jag på att bli sjuk? Blipp, blipp, blipp, blipp, blipp, blipp. Jag kände mig alldeles vimsig och rasade ihop på golvet och allt blev svart och tyst, och blippandet försvann. Blippandet var varningssignal för att den konstgjorda människan, som själv trodde att hen var en människa och höll på att sluta fungera. Och det var ett allvarligt fel, och nu är maskinen sönder och kommer inte repareras för modellen är utgången och föråldrad.  

 Jag var med om det som alla män drömmer om , jag vaknade av att jag var inte ensam i sovrummet. Men hur hade hon kommit hit? När jag la mig hade allt varit som vanligt. Jag hade varit lika ensam som mitt singelhushåll sett ut dom senaste åren. Nu satt hon på mig, Jag kände hände hennes kropp, Jag hörde henne när hon rörde sig upp och ner och hon hade mig i sitt grepp och jag gillade det, hela mig kropp var med på det hon gjorde. Men vem var hon? Hur hon kommit hit? Varför visste jag ingenting? Var hon farlig ? När jag vaknade var allt som vanligt igen ; hon var borta ; men det fanns en doft i rummet som jag inte kände igen och så såg att jag att jag hade fått ett bildmeddelande i mobilen och bilden förställde det som jag hade sett och när jag tittade på avsändaren verkade det som jag hade tagit bilden och skickat till mig