Det bästa är att inte lyssna på främmade röster

 Ute och går sent en kväll, natten ligger mörk över staden, trånga gator , gamla hus.
- psst 
jag hör en röst , jag vänder mig om, men ser ingen.
- du kan inte se mig. men jag finns i ditt medvetande, jag behöver din hjälp, om du går in genom den öppna dörren till höger i det bruna huset och går upp för trappan en våning och går in genom dörren där det står Svensson.
Jag vill bara rusa där ifrån. känner oro krypa i nacken, men något drar jag mig in i huset. Ljuset funkar inte , när jag kommer upp för trappan , så står det Svensson på första dörren och jag öppnar den och går in i lägenheten , jag ser inte någon , men rösten i mitt medvetande säger , jag är här , jag är här. Jag går i en lång korridor och försöker öppna varje dörr, men dom är låsta, utom den sista. Jag öppnar den , i rummet finns ett skåp ett skrivbord en bokhylla och en spegel. jag går in i rummet , jag hör hur dörren stängs. Jag vänder mig om och möts av en kvinna som ser ut som Marilyn Monroe, hon har en stor kniv i handen och skriker och hugger med kniven mot mig och jag lyckas värja mig och ta kniven från hennes och hon sjunker ihop på golvet och det rinner blod ur hennes kropp samtidigt som jag hör människor springa och ropa , han är farlig.
Dörren öppnas och in kommer poliser med dragna vapen ropande , släpp kniven lägg dig ner på golvet.
Och jag inser att det är mig dom menar.